Adolfströms bruks arkiv

Adolfströms bruks arkiv i Norrbottens län
LänNorrbottens län
LandskapLappland
ArkivtypEnskilt arkiv
InformationDen 12 december 1768 begärde och den 23 december 1769 erhöll landskamreraren i Västerbottens län Nils Bergström i Umeå mutsedel på det år 1659 av en dansk strövkår ödelagda gruvfältet på Nasafjäll i Arjeplogs socken. Vid ett sammanträde i Piteå stad den 12 juni 1770 beslöts att bilda ett bolag med 100 lotter. Vid bolagsstämman i Piteå den 2 april 1771 antogs en bolagsordning för intressenterna i Nasafjälls silververk. Till bolagets första direktörer synes landskamrer Nils Bergström och befallningsman Zach. Renhorn ha blivit valda.
Ansökan om privilegier tillstyrktes den 16 april 1771 av länsstyrelsen i Umeå och den 17 februari 1774 utfärdade bergskollegium privilegier för nya Nasafjälls silververks bolag.

Hyttplatsen, som var belägen vid Laisälven cirka 7- 8 mil nedanför Nasafjäll kallades fr o m början av år 1775 för Adolfström och anläggningsarbetena där utfördes somrarna 1774 och 1775. Sommaren 1775 blev anläggningen
så pass färdig att smältningsförsök kunde utföras på hösten s å. Även under 1776 fortsatte anläggnings arbetet på hyttplatsen.

Vid hyttanläggningarna vid Adolfström uppfördes på 1770-talet ett större boningshus inrymmande en kyrksal och bostad för brukspredikanten. Som brukspredikant kallades 1774 Jonas Risberg. År 1785 förklarade bolaget att Risberg icke hade något där att i ämbetet vidare förrätta.

Efter diverse ekonomiska turer övertogs driften av bruket år 1797 av notarien och direktören Fredrik Jönsson. Under hans tid synes verksamheten vid hyttan ha legat nere åren 1797-1800. På hösten 1801 lämnade Fredrik Jönsson bruket och 1802 överläts driften av bruket till majoren Georg Staël von Holstein.

Under år 1802 utfördes en del reparationsarbeten och ombyggnader vid hyttan i Adolfström. Två nya kalcinationsugnar byggdes, högugnen nedtogs och en förbly- ningsugn uppfördes i stället, hyttdammen reparerades, en ny bro byggdes över strömmen och ett nytt kvarnhjul insattes varjämte även mangårdsbyggnaderna reparerades.

År 1803 startades vid Adolfström betydande odlingsarbeten.

Majoren Staël von Holstein synes år 1810 ha lämnat bruket som en utfattig och ruinerad man. Därmed upphörde bergverksrörelsen fullständigt.

Själva bruksanläggningen med byggnader, inventarier och redskap tillhörde alltjämt silververksbolaget, men då inga direktörer längre fanns och inte heller någon styrelse som hade intresse av att övervaka anläggningen, betraktade brukets hyttmästare denna som sin egendom och sålde redskap och inventarier åt olika håll.

Sommaren år 1821 annonserade några av Nasafjälls silververks lottägare i Post- och Inrikes Tidningar och utlyste en bolagsstämma att hållas i Råneå. Men då hela hyttanläggningen utom boningshusen plötsligt brann ner, vilket innebar att ett återupptagande av bruksrörelsen eller någon redovisning av inventarierna ej kunde komma i fråga.

Arkivet inkom 1978 med leverans från norra bergmästardistriktet i Luleå.
NADSE/HLA/3010480
Volymer från Adolfströms bruks arkiv
  Övrigt

ArkivDigital - Släktforskning på nätet i färg
  öppnar volymen i ArkivDigital online. Du behöver ett abonnemang hos ArkivDigital.
  visar en informationsruta när muspekaren är över ikonen.
  lägger volymen till varukorgen. Det går även bra att beställa enskilda volymer på CD/DVD och priset anges till höger om ikonen.

NamnÅrtal  
Övrigt
Se: Adolfströms bruks arkiv GI:1 1775 - 1777  82 kr
Adolfströms bruks arkiv GII:1 1775 - 1793    258 kr
Adolfströms bruks arkiv GI:1 1777    82 kr

Alla volymer

ANTAL FÄRGBILDER

85 704 789

Mer info om våra färgbilder

  Varukorg



Starta programmet